En varningens tass!

Linda och Per från S*Powerspots hade med sig en leksak när de besökte oss i söndags. Thelma tycker att den är enormt rolig och kan leka i evigheter med den men jag vet att den är livsfarlig. Hur vet jag det? Jo det ska jag berätta:

Thelma och matte hade lekt jättelänge och jag fick inte en chans att jaga den lilla fjädern som for runt i luften för tjockisen Thelma skulle först fram hela tiden. Så när matte hade borstningsstund med Thelma så tog jag chansen att gå fram och nosa på fjädern som låg bland kuddarna i soffan.

Det är en väldigt fin liten fjäder kan jag meddela och jag blev så ivrig att jag tog den i munnen och skulle springa ut med den i hallen. Plötsligt började det skramla utav bara den efter mig och en pinne kom farande mot mig med en enorm hastighet och tjongade till mig i skallen! Jag blev livrädd och sprang in under sängen.

Jag kom inte ens fram när matte försökte locka med rökt kalkon (fast det ångrade jag sedan) utan satt under sängen och pep ända tills matte la in fjädern med efterföljande pinne i garderoben igen. Det märkligaste är att precis samma sak hände nästa gång jag försökte knycka fjädern. Jag tror att pinnen och fjädern jobbar i team på något sätt.

Jag har bestämt mig för att inte gå i närheten av den där fjädern mer. När matte tar fram den ur garderoben så går jag och gömmer mig under sängen, dit kommer den inte. Om Thelma är så dum att hon leker med så livsfarliga saker så är det hennes problem men jag tänker då inte riskera livet för den där lilla skitfjädern.

Jag ville bara höja en varningens tass. Om Ni Ser En Fjäder Så Kanske Det Inte Bara Är En Fjäder!

Hälsar Flisa

Zylkène-uppdatering

Uppdateringsdags!

Nu är Flisa inne på sin 24:e dag med Zylkène. Eftersom hon hade en veckas uppehåll hos mina föräldrar är det alltså ungefär en månad sedan vi började detta lilla projektet.

Idag var Per och Linda från S*Powerspots hemma på besök. Flisa gick och gömde sig i prasseltunneln som jag har i en hylla när de kom men efter ett tag drog jag fram tunneln på golvet. Vanligtvis brukar hon rusa ut ur röret och in i sovrummet när jag gör så men idag satt hon lugnt kvar i röret. Till slut kom hon ut och gick då och satte sig i hörnet på rummet på betryggande avstånd. Hon valde alltså att stanna kvar i rummet trots att det satt två för henne främmande människor i soffan. Bara det är ett stort framsteg. Det vanliga är att hon gömmer sig i sovrummet och efter flera timmar kan hon komma ut och kanske vilja hälsa men nu valde hon faktiskt att stanna kvar med en gång och det är stort!

Efter en stund tassade hon fram och la sig under bordet och sen satt hon där och spanade resten av besöket. Hade de stannat lite längre så tror jag hon kommit fram och lekt och hälsat. För andra kanske det inte låter som någon framgång att ens katt kommer och sätter sig under bordet men för mig är det det! :-)

Så, fortsatt bra resultat av Zylkène!

Kommer ni ihåg?

Kommer ni ihåg det här gänget? Jag var och hälsade på dem igen förra veckan, då hade de hunnit bli tio veckor gamla. De är så otroligt söta och busiga och gosiga och knasiga och mysiga och ja.. alldeles underbara! När jag var där i torsdags var två av de sex ungarna tingade så det kan vara fler nu men det kanske finns någon kvar så är ni sugna på Ocicat ska ni definitivt ta en titt på S*Staccatos hemsida! :-)

Tog några bilder på småttingarna!

Zylkèneuppdatering!

Thelma och Flisa har ju varit hos mina föräldrar på kollo i en vecka under tiden jag var i Stockholm (jobb) och under den tiden så fick Flisa ingen Zylkène. Anledningen till det är att hemma hos mamma och pappa så äter katterna hej vilt ifrån varandras skålar och det är ingen som vet ifall det är Flisa som fått i sig Zylkènen eller om det är Thelma eller Elvis. Så vi gjorde en brejk under den veckan men nu när hon kommit hem har vi kört i gång igen och hon ska äta Zylkène i tio dagar till.

Hur som helst så trots att Flisa inte fick Zylkène under den veckan hon och Thelma var hos mamma och pappa så har hon faktiskt gjort en del framsteg. Det märktes främst på att hon inte drog sig undan till någon garderob när det var dags för tupplur utan hon la sig i katthög med Thelma i en fåtölj eller bredvid pappa i soffan och sov tryggt där. Dessutom så har hon blivit väldigt bundis med min pappa vilket han är mäkta stolt över såklart. Hon har kelat mycket med honom och till och med sovit vid hans fötter på natten ibland och det är ett stort framsteg. Det roligaste är nästan pappas reaktion på det, när jag ringde och pratade med mamma igår hörde jag honom ropa i bakgrunden: "Hälsa Felicia från mig!" Så jag sa till mamma att med den här takten dröjer det nog bara något år innan Flisa ligger i knät på dem båda. *hehe* Ok, Rom byggdes inte på en dag!! ;-)

I övrigt har jag inget att rapportera just nu mer än att jag absolut märker skillnad med Zylkène, dock inget revolutionerande utan bara små små tecken på att hon tuffar till sig. Jag provar i 10 dagar till och ser vad som händer helt enkelt! :-)

Ber om ursäkt!

Jag har inte varit så flitig här på bloggen på sistone och det har berott på ComHem, det har strulat något så vansinnigt att jag inte har haft ork att blogga de få gånger det fungerat de senaste veckorna! Jag ber om ursäkt å ComHems vägnar! :-(

De senaste dagarna har det (peppar, peppar) fungerat ganska bra och nu passar jag på att skriva lite! Kommer med en Zylkéne-uppdatering alldeles strax! :-)