Tvåbeningsmormor och tvåbeningsmorfars katt Elvis har varit här och hälsat på i helgen. Vi tycker att det är jätteroligt när han är på besök för då kan vi springa och jaga honom, smyga på honom och reta honom i största allmänhet.
Han är rätt stor och tuff så man vågar inte bråka för mycket med honom. Men Thelma är modig. Kolla bara på bilden, han väger säkert minst ett kilo mer än Thelma, men hon vågade utmana honom genom att ta hans plats i fåtöljen. När han upptäckte detta jabbade han först en stund i luften framför Thelma men hon rörde sig inte ur fläcken så till slut la han sig bredvid henne i fåtöljen. Själv la jag mig på ett tryggt ställe, i mattes knä, för sådär tuff är inte jag. Hoppas Thelma inte fick killbaciller på sig... ;-)
Igår kom matte hem och luktade väldigt konstigt. Det luktade inte katt och inte tvåbening men ändå var det någon spännande lukt. Vi luktade på mattes strumpor jättelänge och hon förklarade att hon träffat något som kallas
hund. De har tydligen päls och fyra ben precis som vi katter men de måste vara ganska korkade för de kan inte kissa på lådan, man måste tydligen gå ut med dem. Jag förstår inte varför hon skulle vilja träffa sådana där
hundar men det är mycket man inte förstår med tvåbeningar... ;-)
Den ena hunden hette Tindra och hon var bara en tvärhand hög precis som vi sa matte....
...och det andra var en jättestor hund som skulle kunna äta upp mig till lunch ser det ut som, Målle hette han tydligen. Lite läskig det där med
hund ifall ni frågar mig men matte tyckte att både Tindra och Målle var väldigt söta. Inte så söta som oss givetvis.
Hälsar Flisa
